Jag mår så dåligt..
Tårarna tar aldrig slut, dom tar bara en paus ibland.

Min fammo ligger på sjukhuset, döende.
För någon månad sen gick hon igenom en operation av lårbenet, det gick bra. Men efter det fick hon en sån stor infektion i såret pga att skötarna på ålderdomshemmet inte tog hand om henne, så hon for in på operation igen.. Men den här gången gick det inte bra, hennes hjärta slutade slå under operationen, dom fick igång det igen men då hade hjärnan tagit så mycket stryk så dom kunde inte göra något utan bara låta henne vara. Nu ligger hon där och tar sina sista andetag.

Och det känns förjävligt ska jag tala om.
Min älskade lilla fammo, som jag har så många underbara minnen med, kommer snart inte att finnas nå mer.
Visst, hon har inte varit sig själv med tanke på alzeimhers, men hon är ändå hon MIN fammo.

Jag har ett väldigt fint minne att ta med mig iaf.
En dag när jag var och hälsade på hos henne på ålderdomshemmet så sa min mamma mitt namn till henne och hon sa :Evelina? Liksom frågande men ändå som att hon kom ihåg mig, hon kände ju inte igen mig men innerst inne tror jag att hon kom ihåg mig som liten. Och det var underbart <3

Usch nej, vilken pissdag det har varit.
Tillochmed min mage är fucked up.

Nu ska jag försöka sova